Pedagogisk reflektion
Artiklar och notiser om pedagogiska metoder, case och reflektioner.
Konferenser, seminarier och möjlighet till publikationer 2018
Jag gör ett försök att göra en sida med konferenser, seminarier och möjligheter till publikationer under 2018. Det är ett försök att årligen sammanställa event som kan vara av intresse inom pedagogik-nischen.
Om svårigheten att ge bra feedback
Det är händer att studenterna uttrycker önskemål om bättre feedback. Studenten har vissa förväntningar och de blir inte alltid uppfyllda.
För att belysa frågeställningen så samtalade jag med en lärarassistent som jobbar med rättningar. Hur var hans syn på frågan, han som både rättar inlämningar och är student.
Motivation hos programmeringsstudenter
Jag och Andreas har gjort en studie under våren 2017. Studien är ett resultat av den pedagogiska kompetensutveckling jag, Andreas och Emil har deltagit i. Studien är en djupdykning i studenternas motivation i relation till deras avklarade kursmoment och omfattar studenter på campus efter en termins studier. En önskan är att resultatet går att använda som ett hjälpmedel när vi tar emot nya studenter, där vi vill kunna ge dem ett bättre underlag för att lyckas med sina studier.
SOLO Taxonomin som examinationsverktyg
I en tidigare artikel i denna serie reflekterad jag över den introduktionskurs som Andreas, Kenneth och jag gick under hösten 2016. Under våren 2017 har vår pedagogiska kompetensutveckling bestått av att delta i en pedagogisk projektkurs. I denna kursen har vi individuellt eller i par genomfört ett forskningsprojekt inom högskolepedagogik.
Mitt projekt handlade om hur man kan använda redovisningstexter som examinationsverktyg och hur betygen i kursen relaterar till redovisningstexterna.
Att få svar på en frågeställning utan att någon svarar
Jag fick ett mail från en student som funderade över sin rättning i ett projekt och vad som ledde fram till ett visst poäng och betyg. Det är en fundering som är skälig och ibland söker man ett svar på sådana funderingar.
Men, hur kan man hantera det som lärare, och försöka att göra något bra utav det? Hur leder man en sådan dialog åt ett håll som blir produktivt?
Att skapa en kurs - Del 1
Den här artikeln är den första delen av två. Tanken är att reflektera över hur man växer som lärare och person under tiden en kurs skapas. Artikeln reflekterar även över hur det kan gå till och vad man bör tänka på i förväg när man som ny lärare får i uppdrag att skapa en kurs inom ett ämne man inte har full koll på. I artikeln utgår jag från min egna upplevelse.
Artikeln skall användas som diskussionsmedel för fortbildning av lärare.
Högskolepedagogik
Alla nyanaställda undervisare på BTH går, som en del av kvalitetsarbetet på högskolan, en introduktionskurs i högskolepedagogik. Kenneth, Andreas och Emil var idag på sista lektionstillfället, som handlade om vad vi hade lärt oss under kursens gång. Så vad har jag lärt under hösten?
Oförberedd undervisning - en metod för att lära ut problemlösning
Ambitionen med denna artikel är att beskriva en metod för att lära ut problemlösning. Med utgångspunkt i praktiska programmeringsövningar visar denna artikel prov på hur en lärare kan visa upp sin egna problemlösningsmetod. Metoden kan användas i både campus- och distansundervisning, men i artikeln under beskrivs den som en del i distansundervisning.
Artikeln skall användas som diskussionsmedel för fortbildning av lärare.
Ett strukturerat sätt att reflektera över sitt yrke som lärare
Högskolor fokuserar mot att premiera duktiga pedagoger och lärare via meriteringssystem. I mitt arbete på BTH genomgår jag nu en seminarieserie som skall hjälpa mig att formulera min pedagogiska portfölj, en portfölj som skall utvärderas inom det meriteringssystem som BTH överväger att införa.
Hur kan man bevisa att man är en duktig och kompetent lärare, hur för man en sådan sak i bevis? Låt oss se om vi kan skapa en grund för en artikelserie som i längden kan ha en tillräckligt hög nivå för att betraktas som någon form av bevis som kan användas i en pedagogisk portfölj.
Sokratiska samtal som metod för dialog och feedback i distansundervisning
Vi satt runt ett konferensbord där varje student hade ett egenhändigt halvskrivet A4 framför sig. En av studenterna började högläsa från sitt papper som förklarade en ståndpunkt inom ett ämne. När det var klart samtalade man om ståndpunkten och ämnet det behandlade. Sedan tog nästa student vid, tills alla hade läst sina papper den öppna dialogen hade skett.
Jag uppskattade kursen och dess samtalsmetod. Det var en öppen miljö och studenterna var nyfikna, frågvisa och sökte svar på frågor. Läraren kallade metoden för Sokratisk metod och Sokratiska samtal.