Att skapa en kurs - Del 1

Den här artikeln är den första delen av två. Tanken är att reflektera över hur man växer som lärare och person under tiden en kurs skapas. Artikeln reflekterar även över hur det kan gå till och vad man bör tänka på i förväg när man som ny lärare får i uppdrag att skapa en kurs inom ett ämne man inte har full koll på. I artikeln utgår jag från min egna upplevelse.

Artikeln skall användas som diskussionsmedel för fortbildning av lärare.

#Utgångspunkten

För att skapa ett sammanhang runt kommande tankar och påståenden beskrivs här utgångspunkten för resten av artikeln.

Jag fick i uppdrag att skapa en ny kurs tillsammas med en kollega. Kursen skulle ges till studenter på campus såväl som studenter som läser på distans. Kursen skulle handla om “Objekt-orienterad programmering i Python”. Vi kunde Python och objekt-orienterad programmering sedan tidigare, dock inte kombinerat. Kursen skulle innehålla sju kursmoment varav ett är ett projektarbete. Kursen skulle även publiceras på dbwebb och således innehålla egna artiklar, övningar och uppgifter.

#Tankegångar innan start

Första tanken var att samla information om innehållet i kursen. Några frågor som dök upp var:

• Vilka delar ska finnas med?
• Vilka delar behövs?
• Vad behöver studenten lära sig samtidigt?
• Vad kan studenterna sedan tidigare?
• Var ska man börja?

Funderingarna var många och en aning förvirrande. Det blev många diskussioner och samtal kring dessa frågor. Jag befann mig någonstans i Kugel’s fas 1 (Universitetspedagogik, s. 113), där jag tvivlade på om jag skulle kunna fastställa material som studenterna skulle “tro på”. Hur skulle jag lyckas förklara detta för studenterna? En första plan formades och skapandet kunde börja.

#Utvecklingen

Vi diskuterade fram en röd tråd som skulle hållas igenom kursen i form av uppgifterna. Därefter skapades alla dokumenten på dbwebb, alla artiklar, uppgifter och övningar. Nästa steg var att fylla dem med relevant information som höll sig inom ramen för vad vi skulle lära ut. Arbetet delades upp och jag skrev artiklar på löpande band med tillhörande uppgifter och övningar. För att kunna skriva artiklarna var jag tvungen att både dyka ner teoretiskt och praktiskt i alla delarna av läromedlet, samtidigt som ett öga fick hålla koll på att teknikerna jag använde var de som “marknaden” föredrog och bevisligen skulle fungera hela vägen in i mål. Tillsammans med min kollega fick vi ihop en hel kurs.

Känslan som uppstod när man studerade materialet var något överväldigande. Det kändes inte som om jag skrivit artiklarna själv. Kunde jag verkligen påstå det jag gör i artiklarna? Jag var i alla fall stolt, nöjd, klappade mig själv på axeln och lämnade kursen ett tag. Jag kände mig självsäker och hade en känsla av att den blir en helt suverän kurs. Under utvecklingen av kursen genomgick jag Kugel’s fas 2, jag grävde ner mig i ämnet och lärde mig otroligt mycket, på kort tid. Det ingav en känsla av självsäkerhet och omedvetet välbehag.

Många delar kändes tveksamma, “ofärdiga”, men det fick vara så länge.

#Genomgång innan produktion

Cirka 6 månader senare var det dags att väcka kursen till liv igen då studenterna närmade sig kurstillfället. Vi läste igenom artiklarna, instruktionerna, uppgifterna och allt material. Det upptäcktes en hel del stavfel, grammatiska fel och generella fel. Några uppgifter var även totalt missanpassade och tvingade oss att göra om och göra rätt.

En tanke som slagit mig är att mina funderingar angående validitet och innehåll i artiklarna var som bortblåsta.

Självklart stämmer det som står i artiklarna, det är ju något proffs som skrivit dem!

Kanske är det att deadlinen är väldigt nära, eller att jag vant mig vid att artiklarna har det innehållet de har och ser ut som de gör. Möjligen har jag även glidigt över till Kugel’s tredje fas under min tid som lärare. Om det uppstår missförstånd eller fel hittas, löser jag det då, jag kan förklara för studenterna och visa vad jag menar. Huvudsaken är att potentiella fel inte sänker kvaliteten på kursen och dess innehåll.

Även om innehållet i kursen kändes något övermäktigt när den utvecklades, känner jag ett lugn när jag läser igenom materialet.

Det är svårt att förutse allt som kan gå fel, men under den senaste tiden har jag lärt mig att det går att lösa vissa problem under tiden kursen går, vilket också ger mig ett visst lugn.

#Lärdomar

Nästa gång jag skapar en kurs, tänker jag nog börja på samma sätt:

1. Fundera på vilka delar som ska finnas med - tänk på den röda tråden.
2. Skapa en basstruktur för alla dokument - ge dem en titel.
3. Skapa materialet - gräv ner dig och testa det själv.
4. Låt det vila ett tag och gå sedan igenom allt igen. Låt gärna någon annan ge feedback med.

Jag föreslår att spendera mer tid på materialet. Det tar väldigt lång tid att “bara ändra” en uppgift. Det skapar lätt en kedjereaktion som tar onödig tid att rätta till.

Är detta receptet på hur man skapar en kurs på bästa sätt? Nej, det är det förmodligen inte. Det är recpetet på hur vi skapade just den kursen.

Nu återstår faktumet att studenterna ska läsa kursen. Eldprovet närmar sig och vi får se om min självsäkerhet och nöjdhet håller i sig…

#Diskussion om artikeln

I artikelns forumtråd kan du ge din feedback till författaren och vidare diskutera ämnet som artikeln hanterar.

#Peer reviewed

Följande har läst denn artikel, givit sin feedback och samtalat om artikelns innehåll.

#Revision history