Sokratiska samtal som metod för dialog och feedback i distansundervisning

Vi satt runt ett konferensbord där varje student hade ett egenhändigt halvskrivet A4 framför sig. En av studenterna började högläsa från sitt papper som förklarade en ståndpunkt inom ett ämne. När det var klart samtalade man om ståndpunkten och ämnet det behandlade. Sedan tog nästa student vid, tills alla hade läst sina papper den öppna dialogen hade skett.

Jag uppskattade kursen och dess samtalsmetod. Det var en öppen miljö och studenterna var nyfikna, frågvisa och sökte svar på frågor. Läraren kallade metoden för Sokratisk metod och Sokratiska samtal.

#Inledning

Ambitionen med denna artikel är att etablera en metod, ett förhållningssätt och synsätt till hur man gemensamt söker svar på frågeställningar som dyker upp inom ramen för en ämne. Metoden baseras på sokratiska samtal.

För att styrka artikeln skall det tillkomma ett antal exempel på samtal som är gjorda i enlighet med metoden.

#Om Sokrates och samtalskonst

Sokrates¹ blev kallad för “samtidens visaste man” av oraklet i Delfi. Sokrates gav sig ut och pratade med andra, som han uppfattade, visa män, för att komma underfund med om oraklet hade rätt. När han var klar så etablerade han talesättet:

“Visast är den som vet vad han inte vet.”

Sokrates såg sig själv som en samtalspart, men än lärare och handledare. Han såg studier som att samtalspartner tillsammans gör ett gemensamt utforskande för att bringa klarhet i en frågeställning. Det är en syn som inte nödvändigtvis leder studenten till ett förutbestämt mål, utan strävan är mer att aktivt klarlägga frågan som undersöks. När detta sker så är inget tokigt eller felaktigt, allt är giltigt att undersökas och samtala om. Alla domar före undersökning är fördomar.

Den sokratiska samtalskonsten handlar om att leda dialogen framåt och förlösa det som vi, eller studenten, redan vet. Genom dunkel eftertanke kan klarhet framträda. Vi behöver bara lära oss att tänka rätt.

Sokrates hyllade dialektiken; vetenskapen om samtalskonsten där man genom logiska argument och motargument söker sanningen. Sokrates ansåg att bästa metoden för detta var det offentliga samtalet, en dialog öppen för åhörare och med viss struktur för deltagarna.

“Det finns inga enkla svar, men man blir vis av att söka sanningen.”

#Att använda Sokratiska samtal

Ett Sokratiskt samtal är en öppen dialog om att söka svar på en frågeställning. Man söker svar genom att samtala. När man samtalar så är inga vinklingar alltför tokiga för att inte beaktas. Logiska argument och motargument leder dialogen framåt. Att lyssna är minst lika viktigt som att tala. Kanske finner man inte ett definitivt svar på frågeställningarn. Men när man samtalat färdigt så är man ett steg närmare sanningen och troligare mer upplyst om frågeställningen.

Kan man använda detta som en metod för att kommunicera med studenter inom ramen för en eller flera kurser?

Fungerar metoden både för samtal vid campusundervisning och i skriven dialog vid distansundervisning?

Vilka fördelar kan man uppnå om man lyckas driva igenom ett synsätt där studenten influeras av den sokratiska samtalskonsten som ett medel att söka svar på sina frågor?

Vad kan en lärare göra, i form av attityd och skapande av en lärande miljö, för att gynna och införa sokratiska samtal mellan kursdeltagare, studenter som lärare?

#Exempel på sokratiska samtal

För att visa hur metoden implementeras och kan fungera så presenteras ett par exempel på samtal gjorda enligt vår variant av sokratiska samtal.

Följande exempel är i min mening samtal som kan anses vara utförda inom ramen för det sokratiska samtalet.

• Undermålig feedback
• Att få svar på en frågeställning utan att någon svarar
• Om svårigheten att ge bra feedback

Exemplen visar alla samtal som försöker belysa en frågeställning och via aktivt sökande finna eventuella svar på frågeställningarna. Exemplen följer inte strikt någon formell metod eller är begränsade av något sätt att uttrycka sig. Men gemensamt är att de strävar efter att finna svar, belysa frågeställningar, genom samtal.

#Diskussion om artikeln

I artikelns forumtråd kan du ge din feedback till författaren och vidare diskutera ämnet som artikeln hanterar.

#Peer reviewed

Följande har läst denna artikel, givit sin feedback och samtalat om artikelns innehåll.

#Revision history