SOLO Taxonomin som examinationsverktyg

I en tidigare artikel i denna serie reflekterad jag över den introduktionskurs som Andreas, Kenneth och jag gick under hösten 2016. Under våren 2017 har vår pedagogiska kompetensutveckling bestått av att delta i en pedagogisk projektkurs. I denna kursen har vi individuellt eller i par genomfört ett forskningsprojekt inom högskolepedagogik.

Mitt projekt handlade om hur man kan använda redovisningstexter som examinationsverktyg och hur betygen i kursen relaterar till redovisningstexterna.

#Redovisningstexter och SOLO Taxonomin

När studenter lämnar in inlämningsuppgifter i kurser från dbwebb lämnar de även in en redovisningstext med svar på 3-5 frågor, som handlar om veckans uppgifter och ämnen. Redovisningstexterna bedöms utifrån kriterier beskrivna i Att skriva en bra redovisningstext och med hjälp av SOLO Taxonomin. SOLO Taxonomin introducerades 1982 av John Biggs och Kevin Collis och används för att kvalitativt bedömma studenters lärande.

I mitt högskolepedagogiska projekt analyserade jag 80 projekt redovisningstexter med hjälp av SOLO Taxonomin. Alla redovisningstexter klassificerades enligt SOLO Taxonomins 5 nivåer: Prestructural, Unistructural, Multistructural, Relational och Extended Abstract. Ett samband observerades mellan slutbetygen i en kurs och vilken klass av redovisningstext som studenten har lämnat in. Dessutom visades, mycket glädjande, att förståelsen för kursmaterialet och programmering generellt hade ökat under de tre läsperioder, som redovisningstexterna hade tagits från.

För de intresserade finns min artikel Assessing Knowledge Through Written Reviews of First-Year Programming Students tillgänglig.

#Sammanfattning

SOLO Taxonomin och analys av till exempel redovisningstexter ger ett bra kvalitativt komplement till en i vanliga fall enbart kvantitativ bedömning av programmeringsstudenter. Att ‘tvinga’ studenterna till att reflektera över eget arbete gör att studenterna är tvugna att lyfta blicken för att se hela skogen och inte bara de enskilda träden.

#Diskussion om artikeln

I artikelns forumtråd kan du ge din feedback till författaren och vidare diskutera ämnet som artikeln hanterar.

#Peer reviewed

Följande har läst denna artikel, givit sin feedback och samtalat om artikelns innehåll.

#Revision history