Ett strukturerat sätt att reflektera över sitt yrke som lärare

Högskolor fokuserar mot att premiera duktiga pedagoger och lärare via meriteringssystem. I mitt arbete på BTH genomgår jag nu en seminarieserie som skall hjälpa mig att formulera min pedagogiska portfölj, en portfölj som skall utvärderas inom det meriteringssystem som BTH överväger att införa.

Hur kan man bevisa att man är en duktig och kompetent lärare, hur för man en sådan sak i bevis? Låt oss se om vi kan skapa en grund för en artikelserie som i längden kan ha en tillräckligt hög nivå för att betraktas som någon form av bevis som kan användas i en pedagogisk portfölj.

#En artikelserie för pedagogisk reflektion

Det jag vill uppnå är en area där jag kan reflektera över mitt yrke som lärare.

Mitt syfte är att själv bli bättre på det jag gör genom att förklara för mig själv vad jag gjort och hur det fungerade.

Artiklarna jag skriver riktar sig till likasinnade som även de har ambitioner att hela tiden bli bättre på det de gör och gärna läser tips och trix om hur andra har gjort och hur det fungerade.

Artiklarna skall vara skriva på ett medvetet vetenskapligt sätt. Artikelns resonemang skall vara förankrat i linje med rimlig argumentation och traditionell forskningsmetodik. Synsätt, observationer, utfall – allt sådant skall man sträva efter att föra i bevis – så att en extern läsare kan tyda resultatet som validerat och för att undvika godtyckligt tyckande.

Tanken är att kvalitetssäkra artiklarna genom att de granskas av likasinnade, peer-review.

Min förhoppning är att denna typen av enkla och korta artiklar kan fostra och gynna ett forskningsbaserat synsätt på sitt yrke och samtidigt gynna kollegiala dialoger.

Min förhoppning är även att dessa artiklar kan vara en grund, eller referensmaterial, i en lärares pedagogiska portfölj.

#Varför?

I meriteringssystemet vill BTH, enligt min tolkning, främja ett vetenskapligt förhållningssätt till professionen som lärare och pedagog. Det man gör skall finna en grund i vetenskaplig forskning, eller i beprövad erfarenhet. Jag antar att även evidensbaserad praktik är rimligt att inkludera.

Även om det är specifikt meriteringssystemet som gör detta aktuellt, så är idéen inte helt fel, för en lärargrupp som vill utveckla sig. Det handlar om att sätta alla dessa fikadiskussioner på pränt och visa att man på ett strukturerat sätt jobbar med frågorna. På det viset kan man föra sin undervisning i bevis, evidens. Låt oss kalla det ett forskningsbaserat arbetssätt ¹.

Att skapa ett enkelt och informellt format för en artikelserie kan ta bort de eventuella strukturella hinder en lärare kan ha inför att skapa ett forskningsbaserat arbetssätt.

#Öppet format

Tanken är att använda ett öppet och community-liknande format. Tanken är ungefär så här.

1. Artiklen skrivs av författaren och publiceras i version A.

2. Författaren pratar med kollegor som reviewar artikeln. Artikeln uppdateras. När alla är tillräckligt nöjda så är artikeln klar och sätts i status peer-reviewed.

Artikeln blir publicerad här och peer-reviewad innebär en form av kvalitetsgranskning.

Den kopplade forumtråden ger artikeln ett sammanhang och en ökad livslängd och inbjuder fler att delta i samtalet kring artikeln. Det gynnar en fortsatt kollegial diskussion och det fungerar som en inbjudan till de studenter som vill delta i diskussionen.

#Skriv om olika saker

Det är fritt fram att skriva om olika saker. Här följer en lista av relevanta saker.

• Artikel - en komplett bild av ett ämne, där syfte, metod, resultat och diskussion framgår.
• Case - att problematisera kring ett eventuellt case, eller starta och definiera ett case, eller dokumentera ett utfört case.
• Litteratur - recensera en artikel eller bok och koppla till din undervisning.
• Reflektion - av goda exempel, synpunkter och insändare som kan initiera diskussion om ett ämne.

Formen för skrivandet är underordnat innehållet. Men när man allteftersom vill underbygga sitt resonemang så blir formen alltmer viktig.

#Diskussion om artikeln

I artikelns forumtråd kan du ge din feedback till författaren och vidare diskutera ämnet som artikeln hanterar.

#Peer reviewed

Följande har läst denn artikel, givit sin feedback och samtalat om artikelns innehåll.

#Revision history