Varför regnar det på bergssidan - ett exempel på SOLO taxonomin

By . Latest revision .

När du skriver redovisningstexterna så ombeds du vara välformulerad. Dina redovisningstexter ligger ju till delvis till grund för det betyg som du får på kursen. Eller som det står i texten om betygsättning och bedömning som krav för godkänt på kurserna:

Redovisningstexterna är välskrivna, kompletta och ger en god bild av att studenten har förstått de olika övningarna. Studenten har god förmåga att reflektera över innehållet i övningarna och sin egen insats i kursmomentet.

Men hur kan man uttrycka sig för att motsvara dessa krav?

Vi tar och kikar på skrivningen för betyget Väl Godkänt, aningen annorlunda och det ställs klart högre krav på förmågan att uttrycka sig i texten.

Redovisningstexterna är kompletta, väl strukturerade och insiktsfulla. Via redovisningarna ger studenten en utomordentligt god bild av att förstå övningarna och dess innebörd. Studenten har mycket god förmåga att reflektera över kursmomenten, dess innehåll och sitt eget lärande.

Hur skall man då formulera sina redovisningstexter? Låt oss ta ett exempel.

#Varför regnar det på bergssidan?

Låt oss ta en enkel fråga som exempel.

Varför regnar det mer på den bergssida som vetter mot kusten än på den som vetter mot inlandet?

En enkel fråga. Jag vill helt enkelt veta varför det regnar mer på bergssidan. Låt oss kika på fem alternativa svar och se vilken typ av betyg de skulle få.

#1. Det uppenbara

Därför att det regnar mer på kustsidan.

Jo tack, jag vet. Jag sa precis det i min fråga. Du upprepar min fråga, så du har förstått den. Bra så långt. Men jag ville ha ett svar och det hade du inte. Du tillför inget till diskussionen med ett sådant svar. Du återger det uppenbara.

Betyg? Underkänt.

#2. Vilket svar som fungerar…

Därför att vinden från havet först träffar kustsidan.

Visst, det är ett svar av många möjliga, det är inte uttömmande eller komplett, det är ett svar. Det känns som du tänkte snabbt och plockade det första svaret du kom på. Du har fokus på att svara på frågan och vilket svar som helst duger. Men nej, det är inte tillräckligt bra, även om det är ett svar.

Betyg? I gränslandet mellan underkänt och godkänt, ej imponerad.

#3. Försöker svara på frågan med resonemang

Därför att havsvindarna innehåller vattenånga och de träffar kustsidan först och så regnar det på den och sen finns det inget regn kvar till andra sidan.

Bravo, nu har du verkligen försökt. Du har tänkt och har ett svar som innehåller ett resonemang. Det ger inte en utomordentlig bild av skeendet men det är en startpunkt till ett bra svar.

Betyg? Godkänt.

#4. Här är svaret jag letade efter

Därför att vindarna kommer från havet och de tar upp fukt och när de träffar berget tvingas de uppåt och kallnar, fukten kondenseras och bildar regn. När väl vindarna passerat berget är de torra.

Härligt, ett uttömmande svar som ger en god bild av skeendet. Du har tänkt till och har ett hållbart resonemang som är väl formulerat. Det är på denna nivån vi eftersträvar att svaren skall ligga för ett högre betyg. Du har ett klart fokus på det fenomen som frågan avser att behandla.

Betyg? Godkänt men räcker också till väl godkänt i de flesta fallen. Det är ju inga forskningsprojekt vi håller på med så denna typen av svar och texter räcker långt vid betygsättningen.

#5. Det ultimata svaret

Det gäller förmodligen endast om vindarna kommer från havet. Då förs den vattenånga som avdunstat från havet till bergssidorna, där den stiger och kyls av. Avkylningen gör att vattenångan kondenseras och avgår. Förutom att vindarna nu är torrare, när den förs uppför bergssidan, är den också sammanpressad och varm och således relativt sett inte lika blöt som förut: effekten liknar de varma klimat som förekommer på de östliga bergsidorna i Kanada på vintrarna. Det här resonemanget gör dock antaganden om vind- och temperaturförhållanden; om dessa skulle förändras blir resultatet ett helt annat.

Ett heltäckande svar, du har ett fokus på fenomenet i sitt sammanhang, du har avgränsat svaret och ger förutsättningarna för sammanhanget och svaret är uppenbart. Du borde editera Wikipedia-sidor. Lysande!

Betyg? Väl godkänt.

Detta exempel är hämtat från boken “Hur vi lär” av Marton, Hounsell, Entwistle, referat från Collins och Biggs, 1979. Det är en klassisk bok i pedagogik och har säkert lästs av flera lärare som skolats i pedagogik.

Det skadar inte att förstå hur en lärare tänker.

#SOLO taxonomin

Det är SOLO taxonomin som ligger bakom resonemanget ovan. SOLO taxonomin som är ett verktyg, en modell, för bedöma hur studenter svarar på frågor.

#Vilket fokus har svaret?

Ett enkelt sätt att se på SOLO taxonomin är att studera vilket fokus resonemanget har, när det försöker besvara frågan.

  1. Fokus på frågan, upprepar frågan.
  2. Fokus på ett svar, vilket som.
  3. Fokus på att svara på frågan.
  4. Fokus på det fenomen som frågan behandlar.
  5. Fokus på fenomenet i sitt sammanhang.

#Hur kan jag bli bättre?

En bra taktik för att ge ett bättre svar är att tvinga sig själv till att utveckla sitt resonemang. Försök att kritiskt granska ditt eget resonemang. Ifrågasätt hela resonemanget eller delar av det. Ställ dig själv frågan “Varför?” Tex, “Varför träffar vinden först kustsidan”, “Varför innehåller vindarna vattenånga?”, “Varför regnar det?”

Rätt använd kan SOLO taxonomin hjälp oss att förbättra vår förmåga till resonemang och även förmåga att kritiskt granska andra personers resonemang.

#Kategorisering av svaret i nivåer

Med stöd av SOLO taxonomin kan en kategorisering av argumentationen och resonemanget ske. SOLO taxonomin består av 5 nivåer.

  1. Studenten har förstått det uppenbara och kan återge fakta.
  2. Studentens resonemang innehåller generaliseringar ur en aspekt.
  3. Studentens resonemang innehåller generaliseringar ur ett fåtal begränsade och oberoende aspekter.
  4. Studentens resonerar inom ett givet sammanhang/kontext genom att använda relaterade aspekter.
  5. Generaliseringar till situationer som inte finns inom frågans förutsättningar.

Dessa nivåer kallas även:

  1. Pre-strukturella
  2. Uni-strukturella
  3. Multi-strukturella
  4. Relationella
  5. Utvidgat abstrakta

#Avslutningsvis

En sådan här modell ligger alltså bakom när dina svar och texter bedöms. Det kan vara bra att veta och om du tar detta som tips från coachen så kan du använda kunskapen för att utvidga och förbättra dina svar, texter och muntliga resonemang, både i skolan och i det vanliga livet utanför skolan.

#Revision history

  • 1470268800: (E, mos) Genomgången och uppdaterad inför HT16.
  • 1352246400: (D, mos) Överflyttad till Lydia från google docs och omstrukturerad att bara gälla SOLO taxonomin.
  • 1296172800: (C, mos) Genomgången inför VT11.
  • 1264982400: (B, mos) Omarbetad att gälla för distanskurserna i db-o-webb.
  • 1237161600: (A, mos) Första utgåvan, användes i projektkurserna.

Document source.

Category: artikel.